IOGT-NTO-rörelsen och Jobjörn

Vår organisation är djupt formaliaberoende. Jag har ingenting emot detta egentligen – ett formellt korrekt agerande innebär att människor inte körs över. Det kan tyckas onödigt att man måste fastställa föredragningslista på varenda möte, men det är för att när det väl blir en stridsfråga så skall det finns procedurer för att hantera det utan att folk börjar skrika åt varandra. (Diskussionen om för- och nackdelar med det här är en av få intressanta delar av att studera förvaltningspolitik.)

Däremot är det dumt att inte ifrågasätta vissa formella procedurer. Såhär års kämpar många styrelser med att få ihop en vettig arbetsplan för det kommande verksamhetsåret. Frågan är – varför gör de det? Vad har man en arbetsplan till? Är det bara ett dokument man skickar in för att få pengar av förbundet?

Verksamhet har två förutsättningar: ideella resurser (peppade medlemmar, eldsjälar, stort engagemang) och materiella resurser (pengar, lokaler). Jag skulle säga att syftet med en arbetsplan är att göra ett demokratiskt urval bland en uppsjö av bra idéer och ideell drivkraft, där det inte finns tillräckligt med materiella resurser för att genomföra allting som alla vill. Där det tvärtom finns mer materiella resurser än vad ideella resurser klarar av att göra av med på ett vettigt sätt, uppmuntrar och uppskattar man allt ideellt engagemang – även om det tar sig utlopp i något helt annat än vad som stod i arbetsplanen, vilket alltså gör arbetsplanen till ett värdelöst papper (till för att skickas in till förbundet i utbyte mot pengar).

För att illustrera:

Nedan ett utkast för en tänkt motion till Ungdomens Nykterhetsförbunds kongress sommaren 2011, författad av mig med hjälp av Alva Lindenbaum. Kommentarer emottages tacksamt.

För en plattformsoberoende internkommunikationsstrategi

UNF har en internkommunikationsstrategi som är djupt eftersatt. Detta beror antagligen på det nära samarbetet med IOGT-NTO (och Junis) i IT-relaterade frågor: IOGT-NTO har lyckats bra med att upprätta en informationsspridningsstruktur som fungerar inom ett antal givna parametrar. Tyvärr är några av dessa parametrar att man förväntas använda Microsoft Windows, Microsoft Outlook, Microsoft Office, och Microsoft Internet Explorer för att kunna använda ens grundläggande funktionalitet.

Många av dessa problem går att komma runt. Man kan slippa undan att använda Microsoft Windows om man avstår från tillgången till gemensam filserver och delade skrivare, man kan slippa undan Microsoft Outlook genom att omdirigera sin mail till en annan adress eller i vissa fall konfigurera en annan e-postläsare, man kan öppna dokument i OpenOffice.org och spara dem likaså (men då får man räkna med att dokumentet inte ser ut som man tänkt sig).

Men diskussionsmapparna på Sobernet, som är centrala i UNFs utskottsarbete och kritiska för den som vill ha tag på t ex gamla kongressprotokoll, kräver Microsoft Internet Explorer. Att Microsoft Internet Explorer är en objektivt sämre webbläsare än de flesta andra hör inte ens till saken, knappt heller att Microsoft Internet Explorer inte finns till Mac OS X – även om den webbläsare och det operativsystem som förutsattes var den bästa möjliga webbläsare och det bästa möjliga operativsystemet, är det det faktum att organisationens internkommunikation förutsätter att man använder sig utav en viss webbläsare och ett visst operativsystem som är fel i sig.

Det är som att ha möte på andra våningen i en byggnad utan hiss trots att man i förväg vet om att flera deltagare är rullstolsbundna.

Därför yrkar vi

att Förbundsstyrelsen och dess utskott innan 2011 års slut slutar använda mapparna på Sobernet som diskussionsforum och filuppladdningsplats till förmån för en lösning som fungerar för alla större webbläsare och operativsystem (t ex gruppfunktionaliteten på Dusten),

att Förbundsstyrelsen utreder för- och nackdelarna med ett byte från Microsoft Office till ett annat office-paket (t ex LibreOffice eller OpenOffice.org) i den av förbundet kontrollerade datorparken, samt

att ovan nämnda utredning och dess resultat redovisas både så snart den är klar och på nästa kongress.

Jobjörn Folkesson
Alva Lindenbaum
Emil Österlund

Vill du också vara medmotionär? Hojta till!